Undervisning

Matematiken är en naturlig del av vardagen hos oss, som när barnen dukar till lunch, räkna barn vid samling och genom övningar i praktiska livet förbereds barnen för matematik. Väl synligt finns vårt matematikmaterial. Det sensoriska materialet är indirekt förberedande till matematiskt tänkande. Mycket av materialet är uppbyggt kring tio enheter. Genom kuber och prismor får barnen uppleva höjd, längd, bredd, antal m.m. Barnen arbetar vidare med matematikmaterialet som är graderat i svårighetsgrader och går från konkret till abstrakt. Matematik är inte bara siffror och tal utan finns överallt, som när barnen dukar till lunch, räknat barnen vid samling, almanackan och genom övningar i praktiska livet förbereds barnen för matematiken. Montessoris sensoriska material hjälper barnen att utveckla det matematiska tänkandet och att tänka abstrakt. Indirekt förbereder det sensoriska materialen barnet på talbegreppen 1-10, då mycket av materialen är uppbyggt kring tio enheter. Genom prismor, kuber, cylindrar får barnen tidigt uppleva höjd, bredd, antal, vikt, parövningar och graderingsövningar. På detta sätt lär de sig se skillnader och likheter sin omgivning. Barnen upplever matematiken konkret i början för att senare kunna arbeta med matematiken på ett mer och mer abstrakt sätt. Sedan arbetar barnen vidare med Montessoris matematik material som är graderat i svårighetsgrad och med en felkontroll.

Barnen börjar tidigt med rim och ramsor, ljudlekar för att observera och befästa alla språkljud. För att träna skrivriktning, styrka i handen och koordinationen arbetar barnen med ritramar. Barnen lär sig bokstävernas olika former genom att känna på sandpappersbokstäver, parallellt med att de lär hur de låter. Barnen lär sig genom den ”fonetiska” modellen. Läsning kommer vanligtvis senare än skrivning när barnen lär enligt Montessoris principer. Med hjälp av det stora rörliga alfabetet får barnet möjlighet att lägga ord utan att ha tillräckligt utvecklad motorik. Sedan arbetar barnen vidare med Montessoris språkmaterial som är uppbyggt i etapper och graderat i svårighetsgrad och med felkontroll. För att stimulera barnens språkutveckling är den dagliga kontakten mellan pedagog och barn viktig. Pedagogerna är medvetna om att benämna saker och ting vid dess rätta namn samt att de använder ett korrekt språk. Vår miljö är anpassad för barnen. Allt material finns att tillgå utan hjälp av en vuxen. Vi observerar barnen för att se barnens behov och intressen. Vi dokumenterar genom att fotografera, anteckna, intervjua och filma. Vi ger barnen förtroendet att själva ta ansvar och utvecklas i sin egen takt. Barnen har möjligen att få lyssna till bokläsning varje dag. Böcker finns tillgängliga i verksamheten både faktaböcker och sagoböcker. Vi lånar böcker regelbundet från biblioteket. Vi använder oss av TAKK (tecken som stöd) i vår grundverksamhet.

När det kommer till naturkunskap och teknik så blir det naturligt att man som pedagog blir medforskande tillsammans med barnen. Återigen uppmärksammar vi barnens intressen, det handlar oftast om vardagliga saker som friktion, magnetism, vatten, ljus, ljud eller jord. Att upptäcka skuggor, lysa med ficklampor, Utforska vatten i olika former såsom fast eller flytande. Det kan vara att vi undersöker eller upptäcker ytspänning vad flyter och vad sjunker. Vi är också medvetna om att använda korrekta begrepp när vi pratar om naturvetenskap och teknik. Vi arbetar med experiment som vi försöker skapa intresse för.

Naturkunskap ger kunskap om växter och djur och deras olika livscykler och om solens och stjärnornas betydelse för universum. På vår förskola har vi stora möjligheter att undersöka detta genom vårt Montessorimaterial. Vid utflykter i skog och mark plockar barnen ofta med sig växter stenar, löv, mossa mm hem. Där kan barnen undersöka och titta närmare på objekten. På förskolan har vi konkreta material för att barnen ska kunna utveckla uppfattningen om världen och vår del i det lilla och nära. Detta innefattar land och vatten, världsdelar, länder och sitt närområde. När barnen arbetar med klockan, veckodagar, veckor, månader, år och årstidsväxlingar, utvecklar detta för barnet ett historiskt perspektiv på tillvaron. Vi uppmärksammar även barnets födelsedag genom en födelsedagsvandring där barnet får en uppfattning om jordens och solens förhållande till hur tiden går. Barnen får också möjlighet att ta del av hur universum och livet på jorden utvecklats.

Montessori utarbetade olika musikmaterial för att barnen ska upptäcka toner, noter och klanger som gynnar barnens utveckling. Musik och rytm är ett sätt att uttrycka känslor och upplevelser med kroppen utan att använda rodde ger även en ökad kroppsuppfattning. Med rim och ramsor, rörelsens och sånger kan barnen på ett lustfyllt sätt lära sig olika saker som namn på veckodagar, månader, namn på kompisar, kroppsdelar osv. Att få experimentera med ljud och skapa egna instrument är en viktig del för att hela barnet ska få möjliggör att utvecklas som helhet. Att få lyssna på olika sorters musik beredda barnens musikkunskaper och när de blir äldre lättare och med större glädje kunna ta del av flera sorters olika musikstilar och därmed ett rikare liv.

Montessori såg bilden som en möjlighet för barnen att uttrycka sig. Konstnärlig verksamhet har alltid förknippats med människa och ett sätt att kommunicera. Barnen ska prova på så många olika tekniker och material som möjligt. Montessori ansåg det viktigt att barnen ska få ta del av olika konstnärer, inriktningar, tekniker genom konstlitteratur och museer besök för att utveckla sitt konstsinne och inspireras i sitt skapande.

Hantverk omfattar att få arbeta med textil, trä, lera och papper där barnen skapar och arbetar med sin kropp. Genom att barnen få ta del av hantverk vävs andra utvecklingsområden in som övningar i praktiska livet, sensoriskt, matematik, språk och historia.

Här utvecklas det sensoriska hos barnet såsom hörsel, smak, känsel, syn, lukt och muskulära sinnen. 
“Det finns inget i intellektet som inte först passerar våra sinnen”, sa Montessori.
Barnet utvecklar sina sinnen för att bli medveten om upplevelser men också för att lära mer. Det är genom våra sinnen vi lär. I de sensoriska övningarna får barnet också indirekt träna motorik. handen är hjärnans förlängning menar Montessori. i flera av övningarna finns det en tanke om en förberedelse inför senare arbete i matematik eller språk. Barnet lär sig om geometriska former, storlek, mängd, längd och form.

Inom Montessoripedagogiken lägger vi stor vikt att varje barn ska ha medinflytande och känna ett eget ansvar.
Begreppet ”individualisering innebär” att barnet sätts i centrum. Pedagogens roll är att observera barnet och sedan fungera som en handledare som stödjer och motiverar barnet i inhämtning av kunskap och möjlighet till självständighet.
En central del är att uppmuntra barn till självständighet. Du har säkert hört ”jag kan själv”? Det är för att barnet har en egen drivkraft att bli självständig. Barnet strävar mot oberoende från vuxna och håller på att skapa sin egen person, på sitt sätt. Vi arbetar utifrån att erbjuda barnen hjälp till självhjälp.
Detta gör vi genom:

Barnet vill härma de vi vuxna gör i sin strävan att bli mer och mer självständiga. Montessori menar att vi tidigt behöver erbjuda barnen tillfällen, situationer och övningar som möter barnets behov av detta.

Övningarna kan delas i fyra olika områden som: